aldrig mer

var som sagt på begravning i fredgas. Det var hemsk. tårarna ville inte ta slut. vi satt längst fram vilket inte gjorde saken bättre. satt i mitten hade ena systern på den högra sidan och den andra på den vänstra sidan.
Vi grät. min minsta syrra bröt ihop totalt jag höll om henne och tog hennes hand tårarna bara rann längst våra kinder. det gick inte att hålla imot. 

Nu vet vi alla att du är på en bättre plats. en plats där du slipper lida och ha ont.
Jag önskar bara att jag hann träffa dig en sista gång..


Du finns     vi minns

R.I.P Farfar <3



 


Kommentarer

fråga på:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0